Glöm allt jag sa om skolan i det förra inlägget. Haha! Jag kan inte vara positiv när det gäller skolan. Inte presse, det är omöjligt! Sitter här och suckar hur mycket som helst, och det enda jag kan känna just nu är panik ångest. Känns verkligen så jävla tråkigt att sommarlovet redan är slut. Känns inte som det var längesen man satt i skolan och väntade på att sommarlovet skulle börja vafan! Känns som om det var typ, en vecka sedan eller något. Eller Pier Pressure! Känns inte alls som att det var längesen jag och Daniel var där och levde livet, men det var hur längesen som helst. Typ två månader sedan eller något. Sommaren går alltid så himla jobbigt fort. Medans skoldagarna och åren i skolan går så jädrans segt! Vet inte hur jag kommer överleva denna tråkiga process igen. Jag dör! Vet inte alls vad jag ska göra. Vill smita, men finns ingen utväg. Man måste ju tyvärr gå i skolan.. Önskar att man inte behövde det, men är ju ett måste. Gah. Hatar det. Fan! Och vill aldrig lägga på skype och säga hejdå till Daniel heller, det känns också helt omöjligt. Åh, vad jobbigt det är att vara jag! Haha, ne men, det är verkligen det ibland. Alla dessa tankar som cirkulerar i mitt huvud, alla känslor, allt. Usch och fy..

Glöm allt jag sa om skolan i det förra inlägget. Haha! Jag kan inte vara positiv när det gäller skolan. Inte presse, det är omöjligt! Sitter här och suckar hur mycket som helst, och det enda jag kan känna just nu är panik ångest. Känns verkligen så jävla tråkigt att sommarlovet redan är slut. Känns inte som det var längesen man satt i skolan och väntade på att sommarlovet skulle börja vafan! Känns som om det var typ, en vecka sedan eller något. Eller Pier Pressure! Känns inte alls som att det var längesen jag och Daniel var där och levde livet, men det var hur längesen som helst. Typ två månader sedan eller något. Sommaren går alltid så himla jobbigt fort. Medans skoldagarna och åren i skolan går så jädrans segt! Vet inte hur jag kommer överleva denna tråkiga process igen. Jag dör! Vet inte alls vad jag ska göra. Vill smita, men finns ingen utväg. Man måste ju tyvärr gå i skolan.. Önskar att man inte behövde det, men är ju ett måste. Gah. Hatar det. Fan! Och vill aldrig lägga på skype och säga hejdå till Daniel heller, det känns också helt omöjligt. Åh, vad jobbigt det är att vara jag! Haha, ne men, det är verkligen det ibland. Alla dessa tankar som cirkulerar i mitt huvud, alla känslor, allt. Usch och fy..