Lite olika bra citat;

- "arbete är bra, så länge man inte glömmer bort att leva"
- "livet är svårare än döden"
- "bli inte orolig om allt känns bra, det går snart över"
- "bra att vara två, ensam kan man inte klia sig på ryggen"
- "bra människor kommer aldrig för ofta"
- "det som överhuvudtaget är värt att göra, är värt att göras bra"
- "döden hjälper ur nöden, men tar bra betalt"

Kände bara att jag hade lust.. stämmer ju väldigt bra! Hoho.
Är ganska negativ idag, och vart i princip hela dagen! Jag hatar mitt liv just nu. Faktiskt. Hata är ett starkt ord, men jag gör verkligen det. Jag hatar allt! Allt arbete i skolan tar kål på mig, och saknaden/ensamheten sliter ut på mig. Jag saknar Daniel! Hatar att han måste gå och lägga sig så himla tidigt nu för tiden, han kommer hålla på såhär ett halv år! Kommer aldrig klara mig. Nu när jag saknar han som mest också, gash, good timing.. Allt känns verkligen skapligt onödigt just nu. Fan! Jag bryter ihop snart.. Seriöst, går inte längre. Går inte att hålla sig lugn och tänka att allt löser sig, för det känns som fan just nu. Är bara femte veckan i skolan, och jag mår redan skit. helvete! Någon som har lite tips för mig som har mycket att göra?
Som gör att jag mår bättre, kanske?

Lite olika bra citat;

- "arbete är bra, så länge man inte glömmer bort att leva"
- "livet är svårare än döden"
- "bli inte orolig om allt känns bra, det går snart över"
- "bra att vara två, ensam kan man inte klia sig på ryggen"
- "bra människor kommer aldrig för ofta"
- "det som överhuvudtaget är värt att göra, är värt att göras bra"
- "döden hjälper ur nöden, men tar bra betalt"

Kände bara att jag hade lust.. stämmer ju väldigt bra! Hoho.
Är ganska negativ idag, och vart i princip hela dagen! Jag hatar mitt liv just nu. Faktiskt. Hata är ett starkt ord, men jag gör verkligen det. Jag hatar allt! Allt arbete i skolan tar kål på mig, och saknaden/ensamheten sliter ut på mig. Jag saknar Daniel! Hatar att han måste gå och lägga sig så himla tidigt nu för tiden, han kommer hålla på såhär ett halv år! Kommer aldrig klara mig. Nu när jag saknar han som mest också, gash, good timing.. Allt känns verkligen skapligt onödigt just nu. Fan! Jag bryter ihop snart.. Seriöst, går inte längre. Går inte att hålla sig lugn och tänka att allt löser sig, för det känns som fan just nu. Är bara femte veckan i skolan, och jag mår redan skit. helvete! Någon som har lite tips för mig som har mycket att göra?
Som gör att jag mår bättre, kanske?