Malin Fransson var namnet. Är 16 år nu i augusti och bor utanför Göteborg i en liten mysig skit håla nära havet med min mamma, pappa och min broder, som är ett år yngre än jag själv. Här har jag bott hela mitt liv, förutom de första året/åren i livet då jag bodde i Lindome. Har många djur, eftersom mamma är en djurälskare. Eller, iallafall kattälskare. Har sju katter och två hundar. Galet va? Förövrigt så är jag en väldigt glad, flummig tjej med mycket knasig humor och är jämt full av liv! När jag väl känner någonting, så visar jag det. Vissa ser mig bara som den roliga glada personen, men alla människor har sina mörka stunder ju! Även jag. Jag har kanske till och med lite mer mörka stunder än vissa anar. För något år sedan var jag inne i en stor depression och tyckte inte det fanns någon mening med livet överhuvudtaget. Sen kom ju Daniel in i mitt liv den sommardagen 2009. Kan faktiskt säga att det var då mitt liv började på riktigt. Depressionen försvann ju såklart inte helt, för det är en grej jag tror alltid kommer finnas hos mig. Men den blev så mycket lättare. Även nu efter vi har gjort slut, så känner jag inte av den alls nästan. Fast, som sagt så finns den såklart kvar. Vissa dagar är jobbigare än andra! Är också väldigt ärlig av mig så tvekar inte ofta att säga vad jag tycker. Är även väldigt blyg av mig. Det är dock mest i början när jag träffar på folk. Brukar oftast släppa ganska fort och som tur är så är jag inte alls lika blyg nu som var jag när jag var yngre! Så jobbigt att vara blyg, så det är jag glad för. Beror faktiskt på lite vilka jag umgås med, i vilken situation jag är i osv. Beror lite på helt enkelt. Tycker om att umgås med mina kompisar, lyssna på musik och sjunga en massor! Min största dröm har alltid varit att bli stor inom musiken. Enda sen jag var en liten flicka och såg på Crossroads, ni vet den filmen med Britney spears? Hon var typ min förebild på den tiden, haha! Sen tycker jag om att se film (helst skräck, om jag får välja. Älskar skräckfilmer!), ja, men mysa helt enkelt! Är en riktig gosmänniska. Tycker också om att dansa till riktigt hög musik, shoppa och festa. En vanlig tonåring, skulle jag nog kallas. Vad kan man säga mer? Jag har jävligt dåligt självförtroende. Kanske man har märkt några gånger här i bloggen.. heh. Fy, har alltid vart dåligt och nu är det nästan dåligare än någonsin! Med dåligt självförtroende menar jag att jag hatar hur jag ser ut, jag tror inte på mig själv, har aldrig gjort! Ja, jag är allmänt ful och dålig helt enkelt, enligt mig själv. Visst tänker ni då, alla har komplex.. Men jag, jag har VERKLIGEN komplex. Jag har nog världens sämsta självförtroende, faktiskt. Ja, men det får väl bli allt! Hoppas ni fått en bra inblick nu på vem just jag är. Imorgon om jag hinner så ska jag berätta om min första kärlek. Don't miss it!

Malin Fransson var namnet. Är 16 år nu i augusti och bor utanför Göteborg i en liten mysig skit håla nära havet med min mamma, pappa och min broder, som är ett år yngre än jag själv. Här har jag bott hela mitt liv, förutom de första året/åren i livet då jag bodde i Lindome. Har många djur, eftersom mamma är en djurälskare. Eller, iallafall kattälskare. Har sju katter och två hundar. Galet va? Förövrigt så är jag en väldigt glad, flummig tjej med mycket knasig humor och är jämt full av liv! När jag väl känner någonting, så visar jag det. Vissa ser mig bara som den roliga glada personen, men alla människor har sina mörka stunder ju! Även jag. Jag har kanske till och med lite mer mörka stunder än vissa anar. För något år sedan var jag inne i en stor depression och tyckte inte det fanns någon mening med livet överhuvudtaget. Sen kom ju Daniel in i mitt liv den sommardagen 2009. Kan faktiskt säga att det var då mitt liv började på riktigt. Depressionen försvann ju såklart inte helt, för det är en grej jag tror alltid kommer finnas hos mig. Men den blev så mycket lättare. Även nu efter vi har gjort slut, så känner jag inte av den alls nästan. Fast, som sagt så finns den såklart kvar. Vissa dagar är jobbigare än andra! Är också väldigt ärlig av mig så tvekar inte ofta att säga vad jag tycker. Är även väldigt blyg av mig. Det är dock mest i början när jag träffar på folk. Brukar oftast släppa ganska fort och som tur är så är jag inte alls lika blyg nu som var jag när jag var yngre! Så jobbigt att vara blyg, så det är jag glad för. Beror faktiskt på lite vilka jag umgås med, i vilken situation jag är i osv. Beror lite på helt enkelt. Tycker om att umgås med mina kompisar, lyssna på musik och sjunga en massor! Min största dröm har alltid varit att bli stor inom musiken. Enda sen jag var en liten flicka och såg på Crossroads, ni vet den filmen med Britney spears? Hon var typ min förebild på den tiden, haha! Sen tycker jag om att se film (helst skräck, om jag får välja. Älskar skräckfilmer!), ja, men mysa helt enkelt! Är en riktig gosmänniska. Tycker också om att dansa till riktigt hög musik, shoppa och festa. En vanlig tonåring, skulle jag nog kallas. Vad kan man säga mer? Jag har jävligt dåligt självförtroende. Kanske man har märkt några gånger här i bloggen.. heh. Fy, har alltid vart dåligt och nu är det nästan dåligare än någonsin! Med dåligt självförtroende menar jag att jag hatar hur jag ser ut, jag tror inte på mig själv, har aldrig gjort! Ja, jag är allmänt ful och dålig helt enkelt, enligt mig själv. Visst tänker ni då, alla har komplex.. Men jag, jag har VERKLIGEN komplex. Jag har nog världens sämsta självförtroende, faktiskt. Ja, men det får väl bli allt! Hoppas ni fått en bra inblick nu på vem just jag är. Imorgon om jag hinner så ska jag berätta om min första kärlek. Don't miss it!