2012-06-14

Tänk att det redan gått 1 år sedan jag gick ut nian nu.. går så fort och jag saknar alla på grundskolan, faktiskt. Ändå ifall jag mådde piss där väldigt många gånger, så saknar jag allt därifrån. Helst lärarna, men också mina gamla kompisar. Dem man inte umgås med längre eftersom alla valt olika vägar i livet, synd att man inte kan umgås och hålla kontakten bara för det! Men dem gamla goa tiderna lever fortfarande kvar i minnet! Kollar man på gamla bilder blir man nästan tårögd, saknar dem goa lärarna, som man aldrig kommer få tillbaka. Synd att allting gått så fort, men ändå bra.
Life goes on, och tur är väl det, haha..

Och nu har jag redan gått ut första året i gymnasiet och jag håller på att bli vuxen, läskigt? JA! men ändå roligt. Tänk vad mycket jag kämpat i mitt liv, det har både gått bra och dåligt, och ändå står jag här idag. På en stadig plats i livet, helt otroligt stolt över mig själv. Trots alla motgångar i skola och privatliv, är jag på en skapligt bra plats, och är snart en vuxen människa med bra möjligheter framför mig. Bättre än så blir det nog inte! Lär aldrig ha det perfekt, lär aldrig SE perfekt ut, lär aldrig ha ett perfekt självförtroende, men jag är ändå mig, och jag har klarat av mycket svårt i livet. Mycket svårt jag aldrig trodde jag skulle klara, och det är DET som verkligen betyder något.







Stor kärlek till de gamla tiderna, men ännu mer kärlek till de nya.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
malinfranzzon -

2012-06-14

Tänk att det redan gått 1 år sedan jag gick ut nian nu.. går så fort och jag saknar alla på grundskolan, faktiskt. Ändå ifall jag mådde piss där väldigt många gånger, så saknar jag allt därifrån. Helst lärarna, men också mina gamla kompisar. Dem man inte umgås med längre eftersom alla valt olika vägar i livet, synd att man inte kan umgås och hålla kontakten bara för det! Men dem gamla goa tiderna lever fortfarande kvar i minnet! Kollar man på gamla bilder blir man nästan tårögd, saknar dem goa lärarna, som man aldrig kommer få tillbaka. Synd att allting gått så fort, men ändå bra.
Life goes on, och tur är väl det, haha..

Och nu har jag redan gått ut första året i gymnasiet och jag håller på att bli vuxen, läskigt? JA! men ändå roligt. Tänk vad mycket jag kämpat i mitt liv, det har både gått bra och dåligt, och ändå står jag här idag. På en stadig plats i livet, helt otroligt stolt över mig själv. Trots alla motgångar i skola och privatliv, är jag på en skapligt bra plats, och är snart en vuxen människa med bra möjligheter framför mig. Bättre än så blir det nog inte! Lär aldrig ha det perfekt, lär aldrig SE perfekt ut, lär aldrig ha ett perfekt självförtroende, men jag är ändå mig, och jag har klarat av mycket svårt i livet. Mycket svårt jag aldrig trodde jag skulle klara, och det är DET som verkligen betyder något.







Stor kärlek till de gamla tiderna, men ännu mer kärlek till de nya.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0