malinfranzzon

Det har varit några dagar här nu där jag bara pratat om allvarliga saker känns det som.. men ibland blir det så, mycket man har inombords som behöver komma ut. Nu har jag faktiskt en sak som jag hållt inom mig och inte velat berätta, för att jag själv inte mått bra och inte riktigt insett vad som hänt. Jag har gjort bland det jobbigaste jag någonsin kunnat göra i livet. Jag har gjort ett så otroligt jobbigt val, både jag och min sambo, och jag har klandrat mig själv jätte mycket för detta.. jag har känt sån otrolig skuld fast ändå intalat mig själv att det var det bästa. För vi kunde inte göra något bättre för henne, faktiskt. IALLAFALL, ni vet min älskade underbara finaste VACKRASTE snällaste amstafftik Decibel? Vi har tyvärr fått omplacera henne, min stora kärlek... Det har gjort jätte ont enda sen vi lämnade henne hos den nya familjen, därför jag inte riktigt velat prata om det - och inte ens hälften av dem jag känner vet att vi tagit detta beslutet.. för att jag som sagt känt sån skuld för detta och varit/är helt förkrossad. 

 

Som jag nämt tidigare här i bloggen så kunde Dessi inte vara ensam hemma. Hon hade otrolig separationsångest, som vi försökte vårt bästa för o hjälpa henne med, men vi lyckades inte. Jag känner mig misslyckad som ägare, som människa.. men det gick helt enkelt inte. Bara vi gick till affären och hon var hemma en halvtimma hade hela lägenheten blivit förstörd nästan.. hon var på alla väggar, gjorde bokstavligt talat HÅL i väggarna... hon var så snäll gällande allt annat - så lugn annars, men så fort vi gick utanför dörren så var det något som hände i huvudet på henne. Hon fick sån panik så fort jag tog på mig jackan, stackaren. Så vi tog iallafall efter många om och men, beslutet att ge henne ett bättre hem. Där hon aldrig skulle behöva vara ensam, där hon hade tillgång till skog, barn... allt sånt som hon behöver. Det var inte rättvist att hon skulle få känna såhär.. och jag kan med handen på hjärtat säga att vi inte hade kunde hittat en bättre familj åt Dessi. Hon har det såååå bra där.. bättre än vi någonsin kunnat tro. Jag kommer dock aldrig förlåta mig själv för detta.. kommer aldrig glömma henne och det kommer nog aldrig sluta göra ont - men in the end of the day så var detta för hennes eget bästa. Man kan inte vara egoistisk i sådana här tillfällen... kommer aldrig sluta älska dig min älskade hund. Största kärleken i mitt liv, det bästa som hänt mig. 

 

 

 

 

1. Beskriv hösten hittills med tre ord!
Mysig, varm, färgrik

 

 

 
5. Ett måste i höst?
Som jag sa i förra inlägget, massa mysiga tröjor/tunikor!!

 

Jag har länge velat fram och tillbaka med vad jag vill göra med mitt hår. Förra gången hos frisören gjorde jag balayage, blev nöjd men jag hade velat att hon gjorde lite mer brunt än att bara måla min utväxt och dra ut lite i luggen liksom.. och häromdagen hittade jag en bild på vad en frisör i Kalifornien hade gjort, och blev lite smått förälskad! Då blir jag ju dock brunett, med lite ljust i topparna. Det är ju en stor förändring från blont till den bruna, så jag måste ju vara 100% säker eftersom det är en jobbig process att bli blond igen efteråt om jag skulle ångra mig. Jag tänker såhär. Blont hår blir JÄTTEFORT dassigt och tråkigt, torrt.. jag vill bara kunna låta mitt hår vara i flera månader kanske till och med år, så att det får växa och må bra som det gjorde förr. Så kanske hade varit värt att göra brunt nu och ha det några månader/år tills det vuxit sig fint. Sen kan man ju alltid göra sig ljusare i framtiden igen, men då har jag iallafall (förmodligen) fått mer hår. Det låter ju som en bra plan, men velar hit och dit. Tänker ibland "har ju ändå varit blond nu i 4 år.." men samtidigt att jag trivs så bra i ljust hår, haha, beslutsångest! Såhär iallafall är jag sugen på o göra. Vad tycker ni? 

 

Jobbade med min bästa Emma idag! Jätte bra dag, förutom att det var sååå mycket att göra... så vi slet röva av oss, bokstavligt talat. Men vi kämpade tillsammans! ♥ När jag kom på morgonen hade hon förberedit smörgåsar åt mig, ställt fram två koppar till oss, skrivit en lapp där det stod "världens bästa Malin", asså ärligt - så underbar! Sånna småsaker som gör en på toppenhumör, är oftast de små sakerna som gör mest, faktiskt. Så bra start på min morgon. Ställde mig och bakade chokladbollar, ett sug som jag aldrig brukar få annars, haha. Så det blev elva kaffe till både oss personal och boende! 

 

Efter jobbet tog jag en låååång välbehövlig dusch, sen drog jag raka vägen till stan för att möta upp min sambo! Vi skulle kolla lite i stan och eftersom jag var så himla tveksam på jackan, storleken mest av allt, så kände jag att jag behövde åka in och testa den andra storleken igen, bara för att vara 100% säker. När vi kom till affären fanns det bara storlek 36 och 38 (vilket är skit små som sagt i dem jackorna) och EN ENDA 40 i svart kvar. Kände det var ödet, den hängde där och väntade på mig, haha! Då var det helt enkelt meningen att jag skulle komma idag och byta jacka. Så nu känns det faktiskt bättre. Tänkte, hur ofta har man en tjock varm tröja under en varm vinterjacka? Aldrig. Så varför ska jag tänka "ne, jackan kan vara lite pösig, så får jag plats med en tjocktröja." Naae.. hade ändå blivit "tight" om jag hade tjocktröja under storlek 42. Så känner mig skit nöjd nu! Svart är min färg också.. alltid ett säkert kort liksom. ;) Så nu ska jag rocka min ROCKANDBLUE i vinter! 

 

Jag och en kollega pratade häromdagen om den sjuka vikthetsen som pågår i världen, det eviga snacket och oron bland antagligen oss alla. Idag har jag fått fullständigt huvudvärk pågrund av min vikt/storlekar osv. Jag har köpt en ny vinterjacka, en ROCKANDBLUE mid beam, jätte snygga jackor som jag älskar sen idontknow. Alltid velat ha en sån.. och nu har jag köpt en. Det jag hörde är att dem är jätte små i storlekarna, och det märkte jag verkligen också när jag testade. Jag brukar ha 36/38 i kläder (S/M) och jackstorlekarna ger mig total huvudvärk. 36 och 38 i de märket ser ut som BARNSTORLEKAR, bokstavligt talat. Inte alls skapta för oss kvinnor med former, haha.. Jag testade 40, den satt bra överallt FÖRUTOM på tuttarna där den satt tightare och det blev som ett litet veck under brösten, 42 sen satt bra men är väldigt pösig vid tuttarna och man ser lite "bultig" ut typ. Dilemma? OHYES. Jag går runt och oroar mig och tänker 24/7 på om jag ska byta min 42a och köpa en 40a, som då är lite tightare dock.. och sen bara för att dem har så små storlekar och man måste ha så mycket större än man brukar, så mår jag så dåligt över hur jag ser ut - fast jag kanske inte är så stor egentligen.. visst, jag har former och lite mer fett på armarna, låren etc än vad som "accepteras".. men är inte överviktig eller överflödig, kan jag tycka. Skit. Så nu skäms jag för att jag har 42 i den jackan, även ifall jag vet att dem är små i storlekarna. Jag jämför mig för mycket också med andra, vad andra har för storlekar på sina osv, fast jag innerst inne vet att vi alla har olika kroppar och man INTE SKA jämföra sig med andra.. haha. Att man aldrig lär sig. Och varför har man detta fucked up tankesätt - Jo, för idealen ser ut som dem gör. Är man för smal är det inte bra, är man för tjock är det inte bra, är man lagom så är man tråkig, jag går i taket på detta asså. Ska vi inte få känna oss vackra precis som vi är bara pågrund av att någon ute i världen har kommit på att det är såhär det ska va.. jag spyr. Vill bara kunna få chansen att känna mig vacker nån gång, PRECIS SOM JAG ÄR. 

 

Here i am - lite extra fett här och var, kanske tjock enligt vissa, fin enligt vissa, men jag är den jag är. Vi ska inte förändra oss för någon annan, vi är lika fina oavsett kroppsform, hudfärg, religion m.m. Så är det bara. Vi måste bara banka in det i våra hjärnor också... 

 

 

 

 

Malle 

Haha det min sambo tycker är konstigt med mig är att när vi kollar på film eller dylikt så ligger jag inte i soffan utan jag sitter på snett på kanten typ.. JAG TYCKER DET ÄR BEKVÄMT, OKEJ?! hahah! Finns säkert massor men kommer inte på något mer just nu! 

Ingen, vad jag kan komma på nu 

 

Skakar med benet, biter på sidan av nageln och håller på med håret mycket

7. Vilken sida av sängen sover du på? 

Att tänka på sig själv mer

Åt höger typ