malinfranzzon

Det värsta med att vara Malin Fransson.

Vill ni veta något sorgligt? Exakt varje gång jag går och kollar mig själv i spegeln, så får jag en chock. Mestadels pågrund av att min spegelbild inte alls är densamma som jag känner mig/ser mig själv. Jag kan ha en jätte bra dag, tills jag tex går till toaletten och ska tvätta händerna, och ser min spegelbild. Humöret kan verkligen gå från 100 till 0 på bara någon sekund. Det värsta är att jag inte kan undgå att kolla på mig själv heller.. någonstans inombords så hoppas jag hela tiden på att allt är en dröm, att jag har inbillat mig. Men icke, samma besvikelse varje gång. Nya bölder i ansiktet, rodnad.. ärr. Det ser jag. Ingen vacker tjej, ingen glad tjej, bara ärren och bölderna. Sorgligt va? Det är ibland som att någonting inom mig vill få mig inse hur ful jag faktiskt är, att jag inte ska må bra. Jätte jobbig känsla. 

 

MEN. Jag kan faktiskt ha fin hy. Jag kan vakna upp ibland och känna "Wow, vad slät huden är, vad neutral färg jag har." Men det är oftast på morgonen då huden fått vila under natten och jag inte rört mig så mycket. Sen kan den även ha en period där den håller sig fri från bölder osv, men är alltid lika kortvarigt. Jag LIDER verkligen. Vad jag än gör så blir det inte bättre, och så fort huden blir bättre kommer det alltid nya bölder så det blir nya ärr, så tar det ytterligare flera år till att bli av med dem nya ärren... Puh, när ska jag bara kunna LEVA och känna mig som alla andra, utan att behöva oroa mig över min hy hela tiden och skämmas? Utan att behöva gömma mig under allt smink? Känns väldigt väldigt långt bort....

 

scared of myself 

 

 

gammalgammal bild, men passande. 

Du är vacker oavsett om du har en finne eller tusen för skönhet sitter inte i vårat utseende! Låt inte ditt utseende påverka hur du mår på insidan. När man lär känna en person så brukar jag säga att man tillslut inte ser ut personen ser ut utan du ser deras själ/personlighet. Min sambo har glasögon och när jag ser honom så ser inte jag glasögonen. Samma sak med min vän som har kraftig acne. Jag ser inte en enda liten finne för det ända jag ser är personligheten. Visst, nya människor kommer döma oss efter vårat utseende men låt aldrig de påverka din insida :)

malinfranzzon

Det värsta med att vara Malin Fransson.

Vill ni veta något sorgligt? Exakt varje gång jag går och kollar mig själv i spegeln, så får jag en chock. Mestadels pågrund av att min spegelbild inte alls är densamma som jag känner mig/ser mig själv. Jag kan ha en jätte bra dag, tills jag tex går till toaletten och ska tvätta händerna, och ser min spegelbild. Humöret kan verkligen gå från 100 till 0 på bara någon sekund. Det värsta är att jag inte kan undgå att kolla på mig själv heller.. någonstans inombords så hoppas jag hela tiden på att allt är en dröm, att jag har inbillat mig. Men icke, samma besvikelse varje gång. Nya bölder i ansiktet, rodnad.. ärr. Det ser jag. Ingen vacker tjej, ingen glad tjej, bara ärren och bölderna. Sorgligt va? Det är ibland som att någonting inom mig vill få mig inse hur ful jag faktiskt är, att jag inte ska må bra. Jätte jobbig känsla. 

 

MEN. Jag kan faktiskt ha fin hy. Jag kan vakna upp ibland och känna "Wow, vad slät huden är, vad neutral färg jag har." Men det är oftast på morgonen då huden fått vila under natten och jag inte rört mig så mycket. Sen kan den även ha en period där den håller sig fri från bölder osv, men är alltid lika kortvarigt. Jag LIDER verkligen. Vad jag än gör så blir det inte bättre, och så fort huden blir bättre kommer det alltid nya bölder så det blir nya ärr, så tar det ytterligare flera år till att bli av med dem nya ärren... Puh, när ska jag bara kunna LEVA och känna mig som alla andra, utan att behöva oroa mig över min hy hela tiden och skämmas? Utan att behöva gömma mig under allt smink? Känns väldigt väldigt långt bort....

 

scared of myself 

 

 

gammalgammal bild, men passande. 

Du är vacker oavsett om du har en finne eller tusen för skönhet sitter inte i vårat utseende! Låt inte ditt utseende påverka hur du mår på insidan. När man lär känna en person så brukar jag säga att man tillslut inte ser ut personen ser ut utan du ser deras själ/personlighet. Min sambo har glasögon och när jag ser honom så ser inte jag glasögonen. Samma sak med min vän som har kraftig acne. Jag ser inte en enda liten finne för det ända jag ser är personligheten. Visst, nya människor kommer döma oss efter vårat utseende men låt aldrig de påverka din insida :)