En dag jag ALDRIG kommer att glömma, tro mig. Jag har aldrig påverkats av denna dagen innan, alltid tyckt det varit en myt att detta är en otursdag. Något man bara säger för det har man alltid sagt. Men efter i fredags, ah jo, då var det någon eller något som ville jag skulle få känna på lite otur. Då var det min tur att råka illa ut denna dagen. 

 

Dagen innan så var jag och Linnea vid Sillvik och solade o badade. Var helt underbart för fläktade mycket och var mycket skugga, men även livsfarligt.. man kände inte att solen tog överhuvudtaget. Jag hade inte solat baksidan nån gång detta året så tänkte då passar jag på en liten liten stund när solen inte tar så hårt... jag hade fel. När vi skulle åka hem sa jag till Linnea att det brändes as mycket och när vi käkade efteråt så gjorde det verklgen jätte ont. Bara jag stod upp så var det som om det brann på hela baksidan, helst rumpan. Sen var kvällen hemsk, satt med en fläkt på mig hela tiden i soffan och kunde knappt röra mig. Gick o la mig tidigt för kände mig sjuk och frossade extremt.. sen när jag vakna kände jag bara !AJ! Och tänkte för mig själv att jag stannar nog i sängen hela dagen.. kollade lite vloggar på youtube osv.. kände dock efter ett tag att jag behövde gå på toa och jag kände mig väldigt hungrig.. så sakta men säkert tog jag mig på toa, kved av smärta hela tiden pga solbrännan.. tog mycket kraft.. sen efter toaletten kände jag bara ”Ne fy, fan. Jag måste ställa mig vid fläkten”. Hade smörjt mig med Aloe Vera innan också sen stod jag bara framför fläkten i sovrummet, kände att jävlar va jag mår illa.. och hade en hemsk känsla i kroppen som jag aldrig känt förut, tappade all kontroll.. hade så ont så grät av smärtan, mådde illa, sen började allt snurra och det sista jag kände var att det blixtrade o svartnade framför ögonen.. sen vaknade jag upp på vårt betong golv i sovrummet. Platt på mage och kände mig mörbultad. Min allra första tanke var ”varför ligger jag här? la jag mig här?” Sån där blackout/minneslucka. Sen kom jag på ”jävlar, jag stod ju nyss och mådde illa”. Så jag hade svimmat... jag grät, skakade och var livrädd. Aldrig svimmat innan och jag var helt ensam, mobilen nästan död och låg i sängen, kom ingenstans.. så fick krypa till sängen med min ömma kropp, ringa jesper och min syster, sen ringde dem på hjälp åt mig innan mobilen dog.. rann blod nerför hakan och var helt väck sen.. mamma o pappa kom och hämtade mig så sov jag hos dem i två dagar efter detta, ifall det skulle hända något igen. Behövde hjälp med allt. Kunde inte ta hand om mig själv pga smärtan, höll på svimma igen i duschen osv... men så kom jag hem igår igen. Känns lite bättre men fortfarande omtumlad. Var hos läkaren också för säkerhetskull, och inget är brutet men har fått en hjärnskakning. Smått snurrig och illamående när det händer för mycket och helt slut fortfarande, stel i kroppen, öm, fortfarande solsveda, blå lite överallt, jätte svullen... inte alls roligt. så just nu suger min semester. 

 

En dag jag ALDRIG kommer att glömma, tro mig. Jag har aldrig påverkats av denna dagen innan, alltid tyckt det varit en myt att detta är en otursdag. Något man bara säger för det har man alltid sagt. Men efter i fredags, ah jo, då var det någon eller något som ville jag skulle få känna på lite otur. Då var det min tur att råka illa ut denna dagen. 

 

Dagen innan så var jag och Linnea vid Sillvik och solade o badade. Var helt underbart för fläktade mycket och var mycket skugga, men även livsfarligt.. man kände inte att solen tog överhuvudtaget. Jag hade inte solat baksidan nån gång detta året så tänkte då passar jag på en liten liten stund när solen inte tar så hårt... jag hade fel. När vi skulle åka hem sa jag till Linnea att det brändes as mycket och när vi käkade efteråt så gjorde det verklgen jätte ont. Bara jag stod upp så var det som om det brann på hela baksidan, helst rumpan. Sen var kvällen hemsk, satt med en fläkt på mig hela tiden i soffan och kunde knappt röra mig. Gick o la mig tidigt för kände mig sjuk och frossade extremt.. sen när jag vakna kände jag bara !AJ! Och tänkte för mig själv att jag stannar nog i sängen hela dagen.. kollade lite vloggar på youtube osv.. kände dock efter ett tag att jag behövde gå på toa och jag kände mig väldigt hungrig.. så sakta men säkert tog jag mig på toa, kved av smärta hela tiden pga solbrännan.. tog mycket kraft.. sen efter toaletten kände jag bara ”Ne fy, fan. Jag måste ställa mig vid fläkten”. Hade smörjt mig med Aloe Vera innan också sen stod jag bara framför fläkten i sovrummet, kände att jävlar va jag mår illa.. och hade en hemsk känsla i kroppen som jag aldrig känt förut, tappade all kontroll.. hade så ont så grät av smärtan, mådde illa, sen började allt snurra och det sista jag kände var att det blixtrade o svartnade framför ögonen.. sen vaknade jag upp på vårt betong golv i sovrummet. Platt på mage och kände mig mörbultad. Min allra första tanke var ”varför ligger jag här? la jag mig här?” Sån där blackout/minneslucka. Sen kom jag på ”jävlar, jag stod ju nyss och mådde illa”. Så jag hade svimmat... jag grät, skakade och var livrädd. Aldrig svimmat innan och jag var helt ensam, mobilen nästan död och låg i sängen, kom ingenstans.. så fick krypa till sängen med min ömma kropp, ringa jesper och min syster, sen ringde dem på hjälp åt mig innan mobilen dog.. rann blod nerför hakan och var helt väck sen.. mamma o pappa kom och hämtade mig så sov jag hos dem i två dagar efter detta, ifall det skulle hända något igen. Behövde hjälp med allt. Kunde inte ta hand om mig själv pga smärtan, höll på svimma igen i duschen osv... men så kom jag hem igår igen. Känns lite bättre men fortfarande omtumlad. Var hos läkaren också för säkerhetskull, och inget är brutet men har fått en hjärnskakning. Smått snurrig och illamående när det händer för mycket och helt slut fortfarande, stel i kroppen, öm, fortfarande solsveda, blå lite överallt, jätte svullen... inte alls roligt. så just nu suger min semester.